Bildkälla: Last FM

Klockan 00.02 den 14 juni 2011 kom ett musiktips med e-post från en vän i Tyskland. Det tog några dagar innan jag via nätet hann undersöka tipset närmare, men när det väl var gjort hade en ny stor musikpersonlighet gjort entré i vårt hus – den unga fransyskan Isabelle Geoffroy, bättre känd under artistnamnet Zaz. Det finns gott om liveupptagningar med henne på YouTube, och jag får erkänna att jag helgen den 18-19 juni tillbringade många timmar med att leta efter hennes musik, och att gång på gång njuta av det jag hittade.

Zaz är en sångerska med stor musikalitet och en härlig, lätt hes röst. Hon är dessutom utrustad med ett stort mått av personlig och naturlig charm som blir till ett med det musikaliska uttrycket. Ingen koreograf synes ha gett Zaz råd om hur man ska uppträda på scen. Endast hennes musikaliska glädje formar hennes kroppsliga scenspråk. Det är oemotståndligt. Någon har sagt att hon behöver disciplineras som scenartist för att kunna bära fram en hel show, men jag undrar om den medicinen kan göra henne bättre än det man nu kan se. Vi hade i november 2011 glädjen att se Zaz i ett lokalt kulturhus i en förort till Paris (Villeparisis), och samspelet mellan det musikaliska naturbarnet och den hängivna franska publiken var något som sent kommer att glömmas.

Den musik Zaz framför på sitt första album, Zaz (2011), synes främst vara inspirerad av dels fransk chanson, dels sådan fransk jazz som en gång spelades av Le Quintette du Hot Club de France, men där finns givetvis fler influenser. Den franska hotkvintettens medryckande och sprittande musik kan tyckas ligga närmast Zaz temperament, men hon klarar även lätt att göra fina och personliga tolkningar av Edith Piafs musik. Man får i sammanhanget inte heller glömma bort hennes viktiga ackompanjatörer, som finns med på flertalet av de upptagningar som länkas till här. De skapar en fin fransk jazzstämning som minner om Django Reinhardt och hans musikaliska vänner.

Zaz har dock fler uttryck. Hon har en gedigen musikalisk utbildning, och hon har prövat på artistbanan i flera olika sammanhang. Läs gärna mer här. Hennes stora genombrott kom dock först 2010 – främst i Frankrike, men hon har även fått stor uppmärksamhet i flera andra länder. Ännu så länge dock ej i Sverige.

Några smakprov på Zaz musikalitet, mångsidighet och charm: Gatusång i Montmartre, hennes framträdande vid La Fête de la Chanson Française, tidig köksinspelning av All of me, Piafs Dans ma rue och Padam padam, en oemotståndlig entré med Les Champs Elysées, ett stycke lidelse från Panama – och en härligt stökig liveversion av Ni oui ni non.

Avslutningsvis måste också sägas att det känns riktigt bra att för en gångs skull lyssna till fin populärmusik på ett annat språk än engelska. Zaz får gärna bereda väg för fler franska artister till min CD-hylla.